Inatt vaknade jag och hade ont precis överallt. Huvudet, halsen, öronen, armarna, benen, magen, fötterna. Från klockan fyra låg jag och räknade timmarna tills jag behövde gå upp, det där med en god natts sömn var bara att glömma. Trots detta lyckades jag missa bussen jag planera ta in till stan för att hinna med en frukost tillsammans med Emma och Jennifer. Just my luck.

Dagen var skön, några timmar svenska där vi disskuterade filmen "Tristan och Isolde". Sen slutade jag, då både GK'n och bilden var inställd. Drog in till stan med Emma och Jennifer, sprang in på Hemköp för att köpa Gräddkola (som jag förut avskydde, men som Emma fått mig att älska) och sen bussen hem.

Nu ska jag klä på mina mysigaste mysbyxor och min tjockaste tjoctröja och linda min största halsduk runt halsen och bege mig ner till gymnastiken. Cya.

Idag har jag städat, städat och... städat. Vilket brukar vara min sysselsättning de flesta söndagar faktiskt. Det suger. Men thank god för Gossip Girl, räddar varje söndagkväll.

Imorgon är det skola, som vanligt. Dagen börjar med sovmorgon, sen tänkte jag möta upp Emma i stan och avnjuta en frukost. Väl i skolan har jag baa två lektioner, samhäll och engelska. Egentligen har jag fakteckning varje måndageftermiddag, men My är bortrest och har istället gett oss några uppgifter att göra på hemmaplan.

Nu ska jag slå mig ner framför tvn, sleep tight.

JAG HAR LYCKATS. JAG ÄR BÄST. JAG ÄR GLAD. JAG HAR 23,8 I NO-VÄRDE!

Idag klockan halv tre befann jag mig hos farbror doktorn, astmakoll. För ett halvår sedan satt jag i den där stolen och grät, det var en ganska dålig dag faktiskt. Då hade jag NO-värde 170 (På astmatiker mäter man ett NO-värde, det är något lungtjosanhejsan. En frisk person har ett NO-värde på ca. 20, medan ett astmatiker brukar ligga på 30-40. 100 är livshotande). Jag trodde fan aldrig att mitt NO-värde skulle bli så här bra, 23,8, fattar ni?! Jag har dessutom 6% bättre lunkapacitet än jag borde med tanke på min längd/vikt/astma tack vare alla mediciner. Jag är bäst.

Nu är jag hemma, thank god. Skoldagen som egentligen är den roligaste i veckan blev mest seg och tråkig. Nu tänkte jag lägga mig i soffan, slå på OC, äta något gott, rita lite på min Rokoko-klänning, dricka en kopp te och invänta att Sandra kommer hem, då det vankas en prommis med henne ikväll.

Min forts.yngre grupp är en bunt sjukt härliga tjejer, och snacka om att Storvreta kommer plocka medaljer på KM, I've taught them well.

Imorgon blir det livräddning för hela slanten på idrotten. Så akta er, klass EX2A wild and crazy at Fyrishov. Efter livräddandet beger jag mig till staden med Emma, och förmodligen resten av tjejerna också, drar en fika eller en kinesmat, lite shopping och sen MSU-möte. Om vi nu vågar gå, vi har inte behagat dyka upp på det där mötet än.

Förresten, nu har pappa och jag trixat lite med ramen och strax ska min vackra Coldplaytavla skruvas upp på väggen.

Min morgon blev helknas. Eftersom Emma befann sig i Stockholm blev det ingen frukost, och jag trodde att jag hade all tid i världen. Så sisådär tjugo minuter innan bussen gick slog det mig att det kan vara bra att klä på sig innan man sticker till skolan. Jag hann, tack och lov, med bussen, efter en kortare springtur. Väl i skolan var jag 100% säker på att jag skulle komma försent, vilket resulterade i en springtur uppför alla satans trappor. Jag hann, med marginal. Fick stå utanför klassrummet i fem minuter, what a waste. På svenskan kollade vi på Tristan och Isolde, alla tjejer grät, utom jag och Emma. Hey iskalla yes. Men den var bra, värsta snuttiputtiga kärleksfilmen som slutar dåligt, tänk Romeo och Julia.

Tandläkarbesöker gick fort, men det var dock väldigt smärtsamt. Att spänna tandställningen är ingen hit. Nu ska jag ladda inför kvällen, gymnastik står på schemat.

Imorse drog jag och Emma en frukost på Mcdonalds, deras toast är typ mega goda. Sen begav vi oss till skolan, kollade på någon knasig film på Samhäll och fortsatte med projektarbetet på engelskan. Jag jobbar med USA, och ska nu skriva en uppsats om något som har med USA att göra. Musik/The Killers, Pearl Harbor, Thanksgiving och John Steinbeck var mina allternativ, och jag spenderade hela lektionen till att utföra olika slags ole-dole-doff ramsor. Steinbeck vann, men jag kommer säker hinna ändra mig innan nästa lektion.

På fackteckningen var det bara fyra pers, däribland jag. Så det blev en lugn och skön lektion där jag började rita på mitt Rokoko-plagg. Vi ska nämligen designa ett klädesplagg från någon speciell stilepok, jag valde Rokoko. Efter fackteckningen rullade jag till mammas jobb, därifrån vidare till IKEA, sen tillbaka till mammas jobb då jag glömt min väska där, och sen hem. Nu väntar duschen, tvn och den där godispåsen jag ännu inte rört.