Vet ni hur trött jag är på en skala mellan ett och sjuttiofem? Inte jag heller. Väldigt trött iallafall, VÄLDIGT. Detta tack vare de fantastiska 94:orna som ska konfirmera sig i år. Underbart trevliga och väluppfostrade människor, visste precis hur man skulle bete sig. Och dom gjorde helgen så värd. Verkligen.

Nej, skämt åsido. Denna helgen blidde ett rent helvete tack vare en drös respektlösa ungar. Menmen, vi ska få pli på dom, det ska vi. Ledargänget gjorde iallafall helgen värd, som vanligt. Utan dom hade jag aldrig orkat.

Nu ska jag sova, känner mig allat annat än på topp just nu. Och min lilla astma/allerig incident inatt som fortfarande sitter i gör inte det hela mycket bättre. Så sleep tight, eller nått.